Ögonen i ficklampans sken
Det prasslar under sängen, kväll efter kväll. En natt tänder barnet ficklampan och tittar ner, och två stora ögon tittar tillbaka. Men monstret skriker inte. Det blinkar mot ljuset, kryper längre in mot väggen och ser nästan räddare ut än barnet.
Det visar sig att monstret har sina egna skäl att gömma sig, och de har med natten att göra. Barnet och monstret ger sig ut på en nattlig runda i huset, där skuggor blir till kända saker och ljud får sina förklaringar. Hur natten slutar, och om monstret flyttar eller stannar, får ni se.
För den som kollar under sängen
Idén passar barn som vill ha lampan tänd, som ber om att få dörren på glänt eller som lyssnar efter ljud när huset har blivit tyst. Tonen är lugn och lite rolig, och ingen blir skrattad åt för att den är rädd, varken barnet eller monstret. Den kan också läsas efter en flytt, när barnet sover i ett nytt rum där ljuden ännu är okända.
En treåring får ett mjukt, runt monster som är lätt att tycka om. En åttaåring kan spela detektiv med ficklampan, förklara skuggorna och skratta åt att monstret är rädd för något så vardagligt som dammsugaren.
Rummet där det prasslar
Beskriv barnets riktiga sovrum: nattlampan, stjärnorna i taket, gosedjuret som vaktar kudden. Har barnet en egen ficklampa kan den få en huvudroll. Sover ett syskon i samma rum kan de undersöka saken tillsammans, och katten som faktiskt prasslar på nätterna kan visa sig vara en del av mysteriet.
Efter läsningen kan ni ge monstret ett namn och rita det. Gör en ficklampsrunda i rummet före läggdags och peka ut vad skuggorna egentligen är. Prata om vad som får barnet att känna sig tryggt på natten. Fler berättelser om mörker och modiga nätter finns under Rädd i mörkret.
